3 - 0

Klassiskt derby på Hedensborg mot Vedum, men nytt för i år för gästerna var att de hade chansen att kunna slå båda dom gamla bittra rivalerna i en och samma smäll (match).

Vädrets makter tycks däremot inte vilja välsigna det nya partnesskapet som slutits mellan Tråvad & Larv till i år. Än en gång blåste det halv storm och regnet hängde i luften. Men får vädergudarna bara lite tid på sig att smälta det hela så ska väl ändå solen hitta tillbaks till Hedensborg igen.

Så till själva huvudnumret för kvällen dvs. matchen som börjar lite avvaktande med mycket kamp och mindre skönspel och målchanser. Blåsten gör det svårspelat och försöken från hemmalaget med instick och lyftningar i djupled rinner allt som oftast iväg ner mot Vedums målvakt eller ut över kortlinjen i den kraftiga medvinden. Vi har svårt att få nåt tryck och längd på anfallen. Gästerna däremot som logiskt nog spelar med kraftig motvind i den första halvleken har även dom svårt att skapa något konstruktivt framåt och första halvlek ser ut att sluta mållöst. Då med bara 2 min kvar till pausvilan skalll matchen tända till ordentligt. Vedum kommer i en fin omställning och på inspelet från kanten får anfallaren en knuff i skottögonblicket och domaren pekar på straffpunkten. Svårt att se från min position men känslan var att det kändes lite billigt. Nåväl, fram stegar min kära kollega och vän Johan "Skalken" Otterborg och skottet lyfter i den hårda motvinden och går över. (Ska trösta dig på måndag Johan). Bara minuten senare ska istället hemmalaget ta ledningen genom ett vackert anfall där slutligen Larra med ett fint inspel serverar lillebrorsan Emil öppet mål som distinkt trycker in 1-0 och bryter dödläget i matchen precis innan paus.

Vi tar med oss en go känsla ner i omklädningsrummet. Vi lägger upp taktiken och summan av vårt fina paus-snack blir att vi ska fortsätta på inslagen väg där vi tror att de många passningarna i djupled skall komma bättre till sin rätt i andra med hjälp av motvinden.

Och vi kunde väl knappast ana hur rätt vi skulle få. Efter bara minuten spelad i andra hittar vi rätt med just en fin djupledsboll där ständigt löpande Jocke kommer runt på högerkanten, och hans hårda inspel efter marken rensas inte bättre än att Emil får fritt skottläge från nära håll och han placerar behärskat bollen nere vid stolproten utan chans för målvakten till 2-0. Mycket psykologiskt viktigt mål. Efter detta spelar hemmalaget upp sig ordentligt och kontollerar matchen och gör det svårt för gästerna att komma till några farliga avslut. Enda riktiga chansen är väl egentligen en stenhård frispark från 30 meter som tar klockrent i ribban. Med kvarten kvar kommer istället den berömda spiken i den lika berömda kistan. Efter ett vackert förarbete av tvåmålsskytten Emil som tar sig runt nere på vänster kortlinje och spelar in till Jocke som lika vackert som stenhårt vräker upp bollen i nättaket till 3-0. Resten av matchen spelas mer eller mindre bara av. Anders Roos i målet ska dock hinna få visa att han fortfarande håller hög klass när han gör en mycket vass räddning på en hård frispark som styrs strax innan mål men Anders är snabbt nere och lyckas limma bollen. Domaren blåser av matchen och det första historiska derbyt mellan Tråvad/Larv och Vedum slutar med blåvit seger till publikens stora förtjusning.

Ja detta blev ju en härlig match till slut. Efter en lite trevande start höjs spelkvalitén ju längre matchen lider och jag tycker nog att segern till slut känns helt rättvis. Men man måste ändå komma ihåg att matchen kunde tagit en helt annan vändning om det istället hade varit Vedum som gått till pausvilan med en 1-0 ledning vilket inte var alls långt borta. I iandra däremot spelar vi upp oss och försvarsspelet känns stabilt och Anders är duktig och resolut i målet. Stort beröm till hela laget men lite extra kanske till Oscar som jag inte ser gör ett misstag på hela matchen och till Emil som ständigt är giftig och gör två mål och assisterar till det tredje.

Nu tar vi med oss den härliga känslan och självförtroendet till Lidköping på onsdag.

Målskyttar:

1-0 Emil Larsson

2-0 Emil Larsson

3-0 Jocke Ekblad

Hörnor:

5-5

Publik: Säkert flera hundra

//Lars Färnefors